Fältanteckningar
Det tidvattnet lämnar kvar
Vid lågvatten blir klipphyllan hundra små rum. Havsanemonerna sluter sig för att hålla sig fuktiga, krabborna backar in i skuggan och skålsnäckorna suger sig fast och väntar på havet.
Var stilla tillräckligt länge så börjar pölarna röra sig igen: en räka, en smörbult, något du tog för en sten som långsamt vecklar ut sig.
Den bästa timmen är den före vändningen, när ljuset står lågt och vattnet är så klart att du kan läsa botten.